Tandläkarstudent 2

Helt gratis, det är helt gratis att göra en undersökning hos dom där studenterna. Klart man ska ta chansen. Kl 13.15 skulle jag vara där på 5:e våningen, det är viktigt så man inte blandare ihop dom här studenterna med dom som håller till på 7:an. En timmes P-tid borde ju räcka resonerade jag. Först kom en mängd viktiga frågor från studenten som ex; har du syskon, jobb eller husdjur. Vad har katten med mina tänder att göra sa jag på skoj. Eleven rodnade och hämtade sin lärare som fick förklara bakgrunden till frågan.

Sen var det dags för själva undersökningen. Om du blundar så ska jag börja med att kolla bettet, sa han. Lydigt gjorde jag som han sa. Rätt var det var kände jag att han försiktigt pillade mig i ena örat. Sen i det andra. Så stoppade han in sina pekfingrar så långt han kunde och drog hela huvudet uppåt. Samtaidigt gav han visst instruktioner, för mitt i allt tog han ut sina gummihandskar ur hörselgångarna och tittade på mig.

Va? Sa han. Va? Sa jag.

Jag ställde en fråga, sa han.

Jaha, sa jag, jag hör inget när du har dina fingrar i mina öron.

Gör det ont när jag trycker där, sa han.

I öronen? Svarade jag frågande. Nej det var mest obehagligt, tillade jag sen.

Men det gör inte ont i munnen då, fortsatte han.

Nej sa jag.

Bra sa han och sopade återigen in fingrarna med handskar och allt i öronen.

Jag började skratta. Mest för att hela situationen kändes absurd och oväntad.

Va skrattar du åt? Sa han förnärmat.

Sen började han bryta, pilla, knacka och bända på varenda tand. Han smutsade ner sin spegel ett 30-tal gånger. Tappade sina krok-redskap på golvet och trampade på fel pedaler. Dåligt minne hade han också, för när han slutligen kom fram till hur en tand såg ut, skulle han mata in sina fynd i datorn. Allt som oftast hade han glömt vad han hittat innan han hunnit vrida på stolen och börja knappa på tangenterna. Så fick han göra om samma tand igen. Så kom hans fröken och skulle titta, det var inte många av hans iakttagelser som stämde.

Kl 16 bad jag att få gå, dels för att P-tiden gått ut för två timmar sedan, dels för att jag var less. Jag fick en ny tid, för att göra klart och ta röntgenbilder.

Hur lång tid ska jag avsätta? Frågade jag innan jag gick.

Ja, säg en tre timmar i alla fall sa studenten och gav mig en lapp med den nya besökstiden.

Tre timmar, för att ta några bilder. Mitt käkben kommer ju att vittra sönder om han ska stråla mig en hel eftermiddag. Jag gillar inte looken man får heller, alldeles röd i mungiporna av allt bändande av kinder hit och dit. Folk man möter måste ju tro att man slickat på en iskall lyktstolpe eller något.